::KORNING::

Korning er benevnelsen på en test som hovedsakelig har som formål å bedømme en hunds mentale anlegg og hvordan den egner seg for praktisk bruksarbeide. Det er en test som består av to deler, en mentaldel og en eksteriørdel.

Korningens mentaldel (MT) er den delen hvor de mentale egenskapene prøves. En protokoll opprettes for å gi en detaljert beskrivelse av hundens egenskaper. Den svenske korningen består av følgende ti momenter: Retningssituationer, upplev ny miljö, hälsning och lek, lilla bytet, stora bytet, figurskogen, dumpe, skrammel, trumgubben, sleden, spöken, skottfasthet. For å delta må hunden ha oppnådd 24 mnd. men ei 48 mnd. alder. Resultatet man får er ”godkjent” eller ”ikke godkjent”.

Eksteriørbeskrivelse kalles den del der hundens eksteriør prøves og sammenlignes med rasestandarden. Beskrivelsen følger en ferdig protokoll og er betydelig mer detaljert enn den bedømmelsen som forekommer på utstilling. For deltagelse kreves det at hunden er minimum 24 mnd. Hunden kvalitetsbedømmes og må oppnå minst tilsvarende 2. premie på utstillings i åpen klasse, for å bli godkjent i korningens eksteriørdel.

Hund som oppnår resultatet ”godkjent” i både mentaldelen og eksteriørdelen samt er fri for HD (hofteleddsdysplasi), tildeles den offisielle tittelen KORAD.

Retningssituationer
Genom att försätta hunden i olika retningssituationer kan man "ställa" en mängd frågor till den. Till exempel: Vad tycker du om främmande människor? Hur mycket jaktlust har du? Hur modig är du? Blir du lätt stressad? Är du villig att försvara dig och din ägare? Kan du bli arg? mm. Momenten är konstruerade för att ha en koppling till hundars förmåga att fungera i arbetssiuationer. Dessutom skall hundägaren få förståelse för en hunds reaktioner i vardagslivet. Domaren studerar och tolkar hundens beteenden mycket noga under de specifika momenten. Det är väsentligt att hunden alltid får möjlighet att visa sig så positiv som möjligt. Därför måste en testledare och domare agera på olika sätt när olika hundar hanteras. När man skall värdera en hunds mentala status bör den utsättas för olika typer av retningar med successivt stegrad svårighetsgrad. Man måste också få möjlighet att jämföra hundens beteenden i en situation med uppträdande i en likande.

Upplev ny miljö
De tre första momenten är anpassade för att ge hunden all möjlighet att på ett positivt sätt uppleva den nya miljön och personerna på platsen. Här utsätts hunden aldrig för något hot eller annat obehag, utan den erbjuds att hälsa på vänliga människor, att leka och att få jaga ifatt något. Under följande tre moment får hunden uppleva plötsliga överraskningar. Här prövas i huvudsak hundens stresskänslighet, förmåga att övervinna rädsla samt graden av nyfikenhet. Under de avslutande tre momenten måste hunden engagera sig under en längre tid. Nu vädjar vi i första hand till hundens kamp och försvarslust samt aggresivitet.

Hälsning och lek
Under testets olika skeden kommer hunden att konfronteras med människor i olika sammanhang. I det första "momentet" vill vi testa hur hunden uppträder mot främmande personer innan den får uppleva andra typer av engagemang. Vi vill jämföra hur en hund uppträder dels när den träffar en enda person, dels när den möter en grupp av människor. Anledningen är, som ni alla säkert har erfarenhet av, att hundar kan visa olika beteenden när den möter en respektive flera personer. man säjer att man mäter hundens tillgänglighet. I den fördjupande kontakten som sker dels genom att testledaren leker med hunden, dels genom att hunden förs bort från ägaren, har hunden möjlighet att visa sin samarbetsvilja och leklust. Hos vissa hundar stegras leklusten till kraftfulla kampbeteenden.

Lilla bytet
En liten trasa fäst i en lina som rör sig snabbt i zicksack-mönster bort från hunden. Här vill vi utröna hundens intresse för något som hastigt flyr bort ifrån den. man iakttar hundens reaktion när den får syn på trasan, hur den förföljer (tempo, målinriktning) och slutligen på vilket sätt den visar intresse av trasan. En del hundar kastar sig över den sliter och drar. Andra visar intresse, men med mindre engagemang. Vissa struntar i hela retningssituationen.

Stora bytet
Här ställs hunden inför samma typ av retning som i förra momentet. Men "bytet" är nu betydligt större. En person, en så kallad figurant, sveps in i en filt eller dylikt och rör sig hastigt i zick-zack-mönster bortåt. Hunden släpps lös när figuranten kommit ca 40 m och, fortfarande täckt av filten, satt sig på huk.Även här tittar man på hur hunden engagerar sig när den får syn på bytet, hur den förföljer samt framför allt intresset och modet för att gå fram och kontrollera bytet. Storleken på bytet kan medföra att en typ av hund blir mer engagerad här än vid lilla bytet. Men det kan för andra hundar få till följd att de blir tveksamma. Förutom att detta moment i huvudsak skall ge oss ytterligare svar på hundens jakt-kamplust kan det ge ett visst besked hur modig den är.

Figurskogen
Hunden hålls kvar av en funktionär medan ägaren springer iväg och gömmer sig. Under bortflyendet passerar han/hon en mängd uppställda så kallade skyttefigurer av papp. Hunden släpps lös när föraren kommit till sitt gömställe. Redan från början kan hunden se några av pappfigurerna, men upptäcker inte mängden förrän den kommit in bland dem.
Momentet görs två gånger. Vid första tillfället händer inget alls utöver de synintryck hunden får, men andra gången reser man upp en liggande pappfigur alldeles innan hunden passerar den.
Det här momenten innehåller en stor mängd frågor till hunden. Till exempel:
Blir du stressad när ägaren springer iväg?
Hur påverkas du av figurerna?
Törs du springa samma väg som föraren?
Var du koncentrerad på att hitta föraren?
Lärde du dig något efter den första gången?
Hur modig är du?
Hur nyfiken är du?

Dumpe
Nu kommer ett moment där hunden blir överraskad i en situation när den inte är upptagen av något annat ( i det förra momentet var hunden på väg till sin förare när överraskningen kom.) hund och förare promenerar på en skogsstig då man plötsligt rycker upp en stoppad overall framför ekipaget. Här gäller det att hunden snabbt sorterar ut vad detta är för något. Blir hunden rädd, och vad gör den då? Uppträder den som om den vill försvara sig och föraren? Blir den arg? Törs den gå fram och kontrollera? Hur uppträder den när den passerar samma plats direkt efteråt?

Skrammel
Med den tredje överaskningen har man för avsikt att kontrollera om en hund är specifikt ljudkänslig. Detta sker genom att man låter en tung kedja röra sig över korrugerad plåt. Detta rasslande ljud vet vi att vissa hundar speciellt kan reagera inför. Det finns till och med hundraser som man generellt pratar om som ljudkänsliga. För att komma tillrätta med sådna problem i ett avelsarbete är det viktigt att hundar kontrolleras och bedöms.

Trumgubben
I det här momentet ställs hunden inför en utklädd person som har till uppgift att försöka uppträda på ett sätt som liknar en hund som inbjuder en annan hund till lek. Hundar kommunicerar sinsemellan i huvudsak genom kroppssignaler och mimik. Därför är figurantens förklädnad och rörelsemönster viktiga av den anledningen att hunden inte direkt skall associera retningen med en människa. Figuranten rör sig växelvis i snabba uppfordrande lekinviter, till lite stela utmanande rörelser. Ömsom skall han visa undergivenhet genom att huka sig ner och vända bort blicken, ömsom kraft och styrka genom att i upprätt ställning breda ut sig i förklädnaden. Precis som en lekfull hund skulle agera för att få en lekkamrat. Det kallas social kamplust när hunden använder sitt kroppsspråk i en sådan här situation.

Släden
Nu skall hunden möta en figur i stället för en figurant. Figuren är i det här fallet en så kallad halv skyttefigur. Den är monterad på ett par skidor som gör det möjligt att låta släden avancera mot den plats som förare och hund befinner sig. Den väsentliga skillnaden fråm förra momentet är att släden inte gör några knyckiga kampinviter utan långsamt skrider framåt. Detta långsamma, stereotypa framåtskridande, tillsammans med det stela ansiktsuttrycket med stirrande ögon som finns på denna pappfigur är för hunden hotsignaler. Därför är det intressant att se om hunden nu uppträder annorlunda än i tidigare kampsituationer, och utvärdera vad det i så fall beror på.

Spöken
Det sista momentet är även det tänkt att väcka hundars försvarslust och i det sammanhanget aggressivitet. Här kommer två vitdraperande figuranter att skrida fram mot förare och hund från varsin sida snett framifrån. över huvudet bär de vita örngott med tydligt markerade ögon och mun. Man vill nu jämnföra med hundens tidigare reaktioner och dessutom se om den kan koncentrera sig på två retningar samtidigt. Hotet blir i det här momentet kraftigare än i "slädmomentet". Detta för att det är två stycken som dessutom är större och resligare än pappfiguren på släden. I momentet "släden" och "spöken" värderas i första hand försvarslust och skärpa (aggressivitet).

Skottfasthet
Det är inte ovanligt att hundar reagerar vid skottlossning. I många fall kan det bero på att hunden upplevt skott i samband med någo otrevligt och, som man säjer, förvärvar skotträdslan och osäkerheten. Men efterwsom man även kan finna problemet knutet till vissa raser är troligen skotträdsla något som går i arv. man skiljer på skotträdsla och skottberördhet. Är hunden rädd, visar den det genom att fly från platsen. Är den endast berörd reagerar hunden när det smäller, men blir kvar på platsen och kan återuppta arbetet. En hund kan visa sig berörd på 2 olika sätt. Endera genom att stanna upp i ett engagemang, eller genom att bli allmänt upphetsad och till exempel börja skälla. Skottprovet är det sista momentet under ett menattest och härefter markerar domaren på ett protokoll hndes mentala status. Förklaring och utvärdering görs av domaren och hundägaren kan få hjälp av sin rasklubb för att till exempel fatta beslut om hunden skall nyttjas i avel.